top of page

Matberoende - är du det?

  • Skribentens bild: Maja Siirtola
    Maja Siirtola
  • 8 nov. 2020
  • 4 min läsning

Termen ”beroende” är omdiskuterad och matberoende kan inte likställas med exempelvis drog- eller alkoholberoende. Men det är samtidigt många som upplever att de inte har kontroll över sitt ätande och som äter sig in i ohälsa och sjukdom. Vi är ju alla beroende av mat, men det är inte alla som äter på ett destruktivt sätt. Som svälter sig för att sedan hamna i cykler av överätande eller som ser mat som ett bestraffningsmedel.

Yale Food Addiction Scale, YFAS, är ett mått som finns där man försöker uppskatta ”matberoende”, där ställs elva frågor kopplat till mat och beteende där personen får svara på en skala vart de upplever sig själv:

DSM = Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders.


Frågeställningarna här ovan ska inte tolkas rakt av, då skulle vem som helst kunna anses vara matberoende, utan de ska tolkas tillsammans med annan data (exempelvis om man själv uppskattar sitt beteende om skadligt). Enligt YFAS är det ca 25-40% av de som lider av fetma som har någon form av matberoende vilket alltså betyder att merparten inte är det.


De två vanligaste problemen folk upplever, oavsett vikt, var punkterna;

  • Svårt att sluta äta i tid och äter mycket mer än planerat

  • Försökt att sluta flera gånger men misslyckas

Och de två punkterna som stod ut för personer med fetma var;

  • Äter trots att det ger uppenbar sociala eller personliga problem

  • Använder substansen trots fysiska eller emotionella konsekvenser

Okej, men betyder det att om du känner igen dig i dessa punkter så har du matberoendeproblematik? Vad säger svensk sjukvård? På 1177 skriver de om hetsätning och förklarar att det är en sjukdom som det går att få behandling för.


De beskriver kännetecken som vi känner igen från YFAS:

  • Du äter ofta och återkommande på ett okontrollerat sätt som gör att du får i dig mycket stora mängder mat på kort tid. När du hetsäter känner du att du förlorar kontrollen över vad och hur mycket du äter.

  • Maten som du hetsäter är ofta – men inte alltid – sådan mat som du annars försöker undvika, till exempel sådant som innehåller mycket fett, salt, socker eller andra kolhydrater.

  • Efter du har hetsätit känner du skam, äckel och skuldkänslor. Du kan också få ångest.

  • Du gör allt för att dölja ditt hetsätande, skäms och känner dig uppgiven över ditt beteende.

Förloppsbeskrivning enligt 1177:

  • Före hetsätningen kan du känna ett ökande sug efter "förbjuden" mat och tankarna på att äta den kommer allt oftare.

  • Under hetsätningen kan det kännas som att du förlorar kontrollen, och du får en känsla av att inte kunna sluta äta när du väl har börjat.

  • Efter hetsätningen får du skuldkänslor och ångest över allt du har ätit. Du skäms över att du inte lyckas kontrollera dig själv och plågar dig med tankar på ditt kroppsideal och känner en uppgivenhet över den du blivit. Du kan känna äckel och sorg, tomhet och hopplöshet inför framtiden.

  • Skammen och ångesten blir en drivande kraft som gör att mönstret upprepas.

Vad ska du då göra om du tror att du är matberoende?

För det första behöver du samtala om kost och komma till insikt om ditt eget beteende. Detta kanske du tänker att du har gjort, men de allra flera pratar om sitt matbeteende med distans, kanske förlöjligande eller skämtsamt, man drar ner sig själv helt enkelt- och det är inte en bra grund att bygga en starkare relation till mat på. Dessutom ser man sällan sitt förhållningssätt som en konstant- utan man ser bara perioderna. På så sätt kan du lura dig själv att du inte har ett problem att ta tag i - för det ju bra, just nu.


Du ska också veta att du inte är ensam om detta beteende. Du är inte ensam om att ha ångest över mat. Du är inte ensam om att tänka att det är kört, det går inte, jag har försökt allt… Nej, du är inte ensam om dessa tankar och de är inte sanna. Du har inte försökt allt och det är inte kört, sanningen är snarare den motsatta, har du läst ända hit i texten är du förmodligen ganska sugen och redo på en förändring.


Har du grova problem med hetsätning måste du börja med att arbeta med att sluta värdera mat. Bra och dåligt, samt förbud är något som lätt leder till hets- och överätande. Du kanske tror att du gör bäst i att förbjuda viss mat tills du når en slags drömbild och då blir det lättare att få en balanserad relation till mat- men det är sällan den bästa vägen! Till en början gör du kanske bäst i att inte tänka på vikt eller mål i annan form än att just neutralisera mat och snacks.


Bra sömn, mat, träning och att arbeta med självkänslan och också viktiga punkter, men du gör bäst i att bygga detta under tid, snarare än att göra en helomvändning från livsstilen du har nu.


Framförallt måste du sluta skuldbelägga och bedöma/värdera dig själv hela tiden. För att leva ett normalt och friskt liv måste du inse att du aldrig kommer vara helt perfekt och helt enkelt acceptera att man inte är bra eller dålig, livet inte är svart eller vitt, det är lite rörigt och man kommer inte bete sig perfekt hela tiden!


Tänk dig att leva, äta, träna och sova, utan känsla av tvång, skam eller självhat, det är väl ändå vad du helst av allt uppnår?

 
 
 

Komentarze


  • Facebook
  • Twitter
  • LinkedIn

©2020 av Maja Siirtola. Skapat med Wix.com

bottom of page